En Easy historia

Efter två års byggande är den ombyggda versionen av Åres signaturled Easy Rider klar att avnjutas med sina 4 kilometer av uppgraderat flyt som slingrar sig ner genom Skutans vilda högzon.

Text: Tobias Liljeroth

Cykling i Åres högzon var i många år en rejält avancerad historia, förbehållen lika avancerade cyklister som hade både mod och teknik nog att kasta sig ut bland stenblocken i de två dedikerade cykelleder som fanns då. Men samtidigt som cyklingen i Åre växte och blev både bredare och mer inkluderad, så växte även behovet av lite enklare cykling även i högzon.

När Easy Rider efter två års byggande kunde öppna säsongen 2007 så var det en smärre revolution, både för Åre och svensk cykling i stort. Leden fick svårighetsgraden blå och helt plötsligt var Skutan inte längre förbehållen cyklister med dödsförakt i blicken, utan nu helt plötsligt tillgänglig för en bredare skare medelcyklister.

Logistisk mardröm

Men att bygga en cykelled i högzon var ett monumentalt projekt. Dels att bara få upp en grävmaskin dit, och sedan att det på många ställen saknas tillräckligt med jordmån för att ens få ner skopan i marken ställde till rejäla problem. Lösningen blev att flyga in mängder med jord och grus med helikopter för att ens ha något att gräva med.

Lägg till ett oberäkneligt väder med stundtals brutala vindar, ihop med den årliga snösmältningen som riskerar att sabba allt som kommer i dess väg, och man inser att det var ett vansinnesprojekt från start till mål.

Mest omtalat från byggtiden är hur ägaren till dåvarande Stormköket i Kabinbanehuset kastade ner punschrullar med servetter som fallskärmar från Kabinbanan till byggcrewet nere på marken, som en liten uppmuntring där de stod och hukade i galonställen med huvan uppdragen över öronen. Självklart fick den delen av leden namnet Punschrullen, som en liten hyllning till Skutans cykelhjältar.

Bredd & spets

Den fyra kilometer långa leden visade sig (tillsammans med hoppleden Shimano) bli den vitamininjektion som Åres cykling behövde. Helt plötsligt fanns både bredd och spets, och ett cykeläventyr som även nya cyklister kunde ta sig an.

Även om partier av Easy Rider har byggts om och uppdateras i omgångar genom åren så har det visat sig att tidens vassa tänder naggat ganska hårt på den en gång så flowiga leden, och med tanke på hur mycket Åres cykling växt de senaste åren så var det tydligt att Easy behövde en total makeover. Easy var helt enkelt inte så värst easy längre.

Med andra ord, upp med grävmaskinen igen och lasta helikoptern med material än en gång med målet att uppgradera Easy Rider till 2020-talets standard. Efter två års byggande, huvudbry och kamp mot elementen är leden äntligen redo att avnjutas till sommaren 2025.

Makeover till 2025

Men till skillnad från tidigare ombyggnationer så handlar det här om en total makeover från grunden, och som bygger på kunskap som Skistars ledcrew samlat på sig under 35 års ledbyggande på fjället. Först och främst handlar det såklart om hur man skapar cykling med det flyt som nutidens cyklister efterfrågar och en modern cykelprodukt kräver. Men det handlar också om att kunskapen om hur man hanterar stundtals höga vattenflöden utan att leden spolas ner i Västra ravin och Susabäcken, och skapar en led som håller för tusentals cykelåk varje sommar. Och att göra de åken så njutbara som möjligt.

För i slutändan handlar cykling trots allt ändå om njutning. Det är något väldigt speciellt med att kliva av Gondolen en solig dag och blicka ut mot Oviksfjällen öst, mot Storulvån och Sylarna i väster, och Åresjöns glittrande stålblå vatten 870 höjdmeter längre ner. Du sätter dig på cykeln, känner lite på bromsarna och börjar färden nedåt, genom de karaktäristiska stenblocken på toppen och vidare ut i en svängig, flowig resa genom Åreskutans karga landskap. Sväng efter sväng efter sväng i vad som känns som en evighet. En stunds vila vid Cognagstenen, sedan in i slalomsvängarna i Punschrullen, högfartsflyt på flacken bort mot nästa snabba vila på toppen av Svartberget.

En stunds återhämtning, fram med telefonen och föreviga ögonblicket med Östra ravin i bakgrunden och Förberget i horisonten. Sedan de sista svängarna ner mot Mörvikshummeln. Fyra kilometer och 484 höjdmeter med cykling som saknar motstycke i Skandinavien – och faktiskt i världen i stort.

Easy Rider V3 är beviset för hur långt Åres cykling kommit sedan den där gången 1987 då byns pionjärer tog med cyklarna upp med Kabinbanan för första gången. Platsen är densamma, precis som vyerna, men precis allt annat är från en ny och uppgraderad tidsålder.

Det som däremot aldrig kommer att ändras är den bemästrande känslan av att färdas utför högzon på två hjul i samspel med fjällets skiftande förutsättningar, och det är den känslan som definierar Åre. Då som nu.