Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse. Fortsätter du använda webbplatsen accepterar du att cookies används. Mer om våra cookies.

Åreväder & spektakulära fenomen

Fjällvädret är nyckfullt och kan ändras snabbt. Och Åreväder är ett rent äventyr emellanåt.  Låter det besvärligt? Det kan det vara – men spektakulärt väder också fascinerande och helt fantastiskt! Här dyker vi ner i de väderfenomen som är vanligt förekommande i Åre och ger lite tips om hur du hanterar vind och kyla.

 

Vill du ha det senaste detaljerade vädret för Åres skidsystem är det enklaste sättet att gå till SkiStars hemsida. Fjällsäkerhetsrådet har länkar till olika vädertjänster på sin hemsida, samt en hel del bra information och fakta rörande fjällväder.

Inversion – locket ligger på

”Locket ligger på idag” är en fras som hörs rätt ofta här. Det är ett typiskt Åreväder. Vi kliver upp och kollar termometern som visar -22 grader. Det känns lite för kallt för att åka skidor så vi stannar hemma. Senare märker vi att andra minsann har hittat både sol och fantastisk åkning på Åreskutans topp medan vi suttit inne i mörkret i dalen. Hur kan det bli så?  ”Locket” är ett vardagligt uttryck för det meterologiska fenomenet inversion som oftast uppstår när det är kallt och vindstilla.

Så varför blir det då varmare på toppen av Åreskutan än nere i dalen? Jo, dels kyls luften av marken och dels blandas inte luften som den normalt brukar. Det skapas ett molnskikt av att den fuktiga luften i dalen inte har någonstans att ta vägen. Molnen lägger sig mellan den kalla dalluften och den varmare luften uppe på toppen och därför är det också mörkare nere i dalen än på toppen. Under vintern räcker solen heller inte till för att värma upp det lägre skiktet. Hela spektaklet kan resultera i en skillnad på upp mot 20 grader särskilt när vädret är klart och snön ligger tjockt.

Så lita inte enbart på väderappar och termometrar nere i dalen. Ta en titt på SkiStars väder och webbkameror i skidsystemet för att säkerställa att du inte missar superåkning på toppen!

I can see your halo…

Regnbågen är egentligen rund. Det lärde vi oss i Bamse när vi var små. Men den syns som en båge för det mesta (därav namnet). Den uppstår av att små vattendroppar i luften sprider ljus som i ett prisma. På samma sätt kan frusna iskristaller i luften skapa häftiga ljusfenomen. Ett av dem syns ofta i Åre när vädret är kallt och klart: Det som kallas halo.

Vanligen skapas halos högt uppe i atmosfären där luften är kall men under vintern förekommer de också närmare marken. För att en halo ska uppstå måste iskristallerna vara geometriskt perfekta vilket betyder att de ska ha raka linjer och vara sexkantiga. De behöver också vara väldigt många och variera i form och storlek för att en halo ska kunna uppstå.

Inversion - locket ligger på i Åre.

Darren Hamlin

Halo är ett vanligt fenomen på vintern.

Lisa Johansson

Inversion - locket ligger på.

Lisa Johansson

Puder eller blötsnö – maxat Åreväder

Om det väntar superpuder de närmaste dagarna eller om det måste fram mer gips på hälsocentralen avgörs i första hand av temperaturen men också av vind och luftfuktighet. När snön faller vid minus 15 grader är den faktiskt mer än fem gånger så fluffig som om den faller när temperaturen visar kring nollan. 

Ju kallare det är desto mer luft ”fastnar” mellan snökristallerna. Luften innehåller också mindre vatten när det är kallt och därför blir snölagret fluffigare när snö faller vid kalla temperaturer. 

Det innebär att ju högre temperatur när det snöar desto tyngre blir snön eftersom den innehåller mer vatten. Om det blåser samtidigt kommer snön att packas ihop på sina ställen och blir därför också mer kompakt.

Därför är det heller inte helt självklart hur mycket snö det faktiskt landar på marken när det står x millimeter i väderprognosen. Vid -1 motsvarar 1 millimeter nederbörd 1 centimeter snö. Vid -10 motsvarar 1 millimeter nederbörd 3 centimeter och så vidare. Du kan läsa mer om det här.

Tyvärr, för alla som gillar puder, är det relativt ovanligt att det faller stora mängder snö när det är kallt i Sverige. Men vi vet att det händer emellanåt när det är riktigt Åreväder på gång och då är det bara att skotta sig fram till förrådet och plocka fram puderlaggen.

Temperaturen avgör om det blir fluff eller blötsnö.

Lisa Johansson

Vind ökar på kyleffekten.

Lisa Johansson

Blåsigt på Åreskutan.

Darren Hamlin

Vind och kyleffekt

Det blåser emellanåt hårt i Åre. Oftast rör det sig ”bara” om vanligt Åreväder men när bymolnen dyker upp och överraskar stackars fjällbesökare kan det röra sig om fallvindar. De flesta fallvindar märks knappt som annat än lite byighet. Men ibland kan de ge vindstötar i storm- eller orkanstyrka.

Det finns olika typer av fallvindar och i Sverige har de bland annat legat bakom fällandet av 100 000 kubikmeter skog (2011). Fallvindar var också orsaken till den tragiska Anarisolyckan där åtta fjällbesökare dog i februari 1978. Vackert fjällväder omvandlades plötsligt till en häftig snöstorm och överraskade gruppen som inte hittade skydd i tid.

”Vanlig vind” är inte heller ofarlig. -10 grader och måttlig till frisk vind kanske inte låter så farligt men om det blåser kan den verkliga kylan ligga på ner mot -20. Den så kallade kyleffekten är riktigt klurig. Kort sagt är det kallare än vad termometern visar om det blåser ute. Till exempel sänker en vind på bara 2 meter per sekund -10 grader till -14. Det finns tabeller som ger en fingervisning. Annars kan du ju sticka ut huvudet en stund för att känna efter om du behöver extra underställ.

Fjällsäkerhetsrådet har bra tips på sin hemsida om hur du tolkar vädertecknen så den soliga fjällturen inte förvandlas till storm utan att du är beredd. Den högsta uppmätta medelvindhastigheten på Åreskutans topp är förresten 55 meter i sekunden (december 1979). 

  • Var uppmärksam på om det börjar dra upp tunna vita fjädermoln på den blå himlen. I framkanten går molnen uppåt som skidspetsar.
  • Om fjädermolnen följs av tätnande moln med en halo runt solen är säkert snö eller regn på väg.
  • När molnen övergår i en grå färgskala och solen lyser svagt igenom är nederbörden nära. Samtidigt ökar vinden.
  • När det börjar blåsa upp bildas det snabbt tjocka, låga moln som försämrar sikten.
  • Varning för höga tunna moln som kommer upp i väster. Då finns risk att sikten snabbt försämras.

 


 

Vind – definitioner 

Svag vind 1 – 3 m/s: Vinden känns knappt.
Måttlig vind 4 – 7 m/s: Det fläktar rätt hårt och känns lite obehagligt när det är kallt.
Frisk vind 8 – 11 m/s: Nu börjar det bli stretigt att ta sig fram i motvind. Det drevar också snö.
Frisk vind 11 – 13 m/s: Det är mycket jobbigt att gå mot vinden. Fjällovana bör avstå att gå ut på fjället.
Hård vind 14 – 17 m/s: ”Varning för hårt väder” – det är svårt att ta sig fram. Sikten är ett par hundra meter.
Hård vind 18 – 24 m/s: ”Varning för mycket hårt väder” – sikten är obefintlig och det går knappt att ta sig fram på skidor ens i medvind. Håll dig borta från fjället.
Storm 25 – 32 m/s: Du kan inte stå upprätt. Om olyckan är framme är det svårt att överleva.
Orkan 33 m/s <: Du blåser bort. Du får mycket svårt att klara dig om du inte söker skydd.

 


 

Norrsken

Norrsken är ett underbart väderfenomen som lockar besökare från hela världen till Skandinavien. I Åre förekommer det relativt frekvent när det är kallt och klart väder under hösten och vintern. Är du nyfiken på norrsken och var och när du kan se det? Då kan du klicka på bilden till höger för att läsa mer!

 

Åreväder är ett rent äventyr

 

Senast uppdaterad 12 mars 2021

X
X